No country for old men.
Igår gick No Country for Old Men på tv och eftersom det är en av de filmerna som jag missade när den gick på bio och sen inte har tagit mig för att se, så slog jag mig ner framför tv:n. För det var ju så många som sagt att det var en fantastisk film.
Och visst finns det mycket som är bra i No Country for Old Men. Skådespeleriet ligger på toppklass, det är vackert foto, intressanta karaktärer, och då och då är det så spännande att man sitter och biter på naglarna. Men den var så fruktansvärt seg. Det var sällan jag såg en film som egentligen hade allt men som jag ändå tyckte var så fruktansvärt dålig. Det enda jag kan tänka att det beror på är bristen på handling. Det känns som att man under hela filmen sitter och vänta på att den ska komma igång, men det händer aldrig. Och ändå brukar jag vara en sån person som inte tycker att en film behöver så himla mycket handling.
Trots att suveräna skådespelare levererar genialiska repliker och bröderna cohens bildspråk är fantastiskt så tycker jag att den här filmen känns krystad. Hur den här filmen kunde få en Oscar för bästa film kan jag inte på något sätt förstå.
Och visst finns det mycket som är bra i No Country for Old Men. Skådespeleriet ligger på toppklass, det är vackert foto, intressanta karaktärer, och då och då är det så spännande att man sitter och biter på naglarna. Men den var så fruktansvärt seg. Det var sällan jag såg en film som egentligen hade allt men som jag ändå tyckte var så fruktansvärt dålig. Det enda jag kan tänka att det beror på är bristen på handling. Det känns som att man under hela filmen sitter och vänta på att den ska komma igång, men det händer aldrig. Och ändå brukar jag vara en sån person som inte tycker att en film behöver så himla mycket handling.
Trots att suveräna skådespelare levererar genialiska repliker och bröderna cohens bildspråk är fantastiskt så tycker jag att den här filmen känns krystad. Hur den här filmen kunde få en Oscar för bästa film kan jag inte på något sätt förstå.
Kommentarer
Trackback
