Internet skrämmer mig. På riktigt alltså. Det känns som jag drunknar i all meningslös skit. Och ändå lägger jag ner så fruktansvärt mycket tid på det.

Jag tittade precis igenom mina olika videoklipp på min youtubekanal. Och jag blir rädd när jag ser hur många människor som har sett vissa av klippen där. Videos från olika konserter är ju inte så konstigt att många har sett, men klipp som handlar om mig och småkonstiga saker jag gör blir jag rädd när de har många visningar. Som klippet på när jag ska lära mig spela munspel och det klippet där jag läser upp en dikt. De har 192 respektive 225 visningar. Båda de klippen la jag upp en gång i min blogg vilket brukar generera kanske 40 visningar. Hur har andra sett de klippen? Och vem är egentligen intresserade av att se de klippen?

Självklart är jag inte så naiv att jag tror att det jag lägger upp på internet bara är tillgängligt för de jag vill att det ska vara tillgängligt för. Alla kan självklart se allt det här. Men det skrämmer mig ändå. Samma sak med den här bloggen. Egentligen har jag ingen som helst aning om vilka som läser det här. Några vet jag självklart om, men alla andra? Här blottar jag ut hela mitt liv, mina tankar och åsikter. Och det finns inget sätt som jag kan förhindra folk från att läsa det. "Men sluta använda internet då, om du nu tycker det är så skrämmande!", tänker ni säkert. Och visst har jag tänkt tanken, jag har till och med försökt sluta. Men det går inte. Jag är för fast helt enkelt.