I'm a Barbie girl in a Barbie world, life in plastic, it's fantastic.

Jag vet inte riktigt varför men det är en sak jag har funderat en del på senaste tiden, nämligen barbiedockor. Varför låter man sina barn leka med de egentligen? För vad är det som barbie egentligen symboliserar? Är det så man vill säga till sitt barn att människor ser ut? Och att man behöver alla de där extra sakerna som man kan köpa till för att man ska bli populär? Varför ser barbies egentligen ut som de gör? För visst är det så att man faktiskt inte skulle kunna leva om man såg ut som en barbiedocka. Varför kan man inte göra dockor som faktiskt ser ut som människor gör på riktigt? Med lite extra volanger på magen, som faktisk har ett ansiktsuttryck och som inte har ben som räcker till månen och tillbaka.

Jag blir så himla ofta så ledsen när jag upptäcker hur mycket komplex vi tjejer har. Jag blir ledsen när jag upptäcker att vrålsnygga vänner inte tycker att de räcker till och jag blir ledsen när jag märker att jag själv inte tycker att jag duger. Det är så himla ofta som jag frågar mig varför det måste vara såhär. Men när man tänker efter så kanske det inte är så himla konstigt. Vi har ju ända från när vi var små och lekte med barbiedockor och tittade på disneyfilmer matats med ett ideal som verkligen inte är hälsosamt. Sen kom tjejtidningar, photoshop, mode och platiskoperationer och drog det hela änn u ett steg längre. Själv växlar det nästan från dag till dag om vad jag tycker om min kropp. Vissa dagar kan jag dansa naken i min lägenhet och tycka att shit, jag är faktiskt sjukt snygg. Andra dagar vill jag helst bara krypa ihop i min största tjocktröja och sätta på mig massa eyeliner och försöka gömma mig helt och hållet. Är det så man ska behöva känna om man är tjej i dagens samhälle?


Kommentarer
Postat av: karin

moa! vi är typ samma person du och jag!

2010-09-28 @ 13:22:47
Postat av: Tina

Vrålsnygga vännner? Du menar du mig va? :)

2010-09-28 @ 18:34:07
Postat av: hedda

Ännu sorgligare blir det ju när dem felsta även vet allt det där, men ändå... så är det som det är. Och oj vilken läskig bild förresten.

2010-10-12 @ 17:18:48
URL: http://heddat.blogspot.com

Det är här du ska skriva:

Ditt ytterst speciella namn
Självklart kommer jag tillbaka!

Mail

Har du också en blogg?

Vad har du på hjärtat?

Trackback

  • bloglovin