Suicide in the Trenches.
I knew a simple soldier boy
Who grinned at life in empty joy,
Slept soundly through the lonesome dark,
And whistled early with the lark.
In winter trenches, cowed and glum,
With crumps and lice and lack of rum,
He put a bullet through his brain.
No one spoke of him again.
You smug-faced crowds with kindling eye
Who cheer when soldier lads march by,
Sneak home and pray you'll never know
The hell where youth and laughter go.
Suicide in the Trenches av Siegfried Sassoon
uppläst av Peter Doherty
Om ni inte redan sett den här så är det ett absolut måste.
Torsdagsdikt.
Död i kylan - Xavier Villaurrutia
När jag förlorat allt hopp om under,
när hoppet lät falla sin sista anteckning
och en ändlös tystnad återljuder,
skålformad och hård;
När vinterhimmeln ej är mer än aska
av något som brann för många århundraden sedan;
när jag är så ensam, ensam,
att jag letar efter mig själv i mitt rum
som man ibland letar efter ett förlorat föremål
ett hopskrynklat brev i något hörn;
när jag blundar och tänker meningslöst på
att jag borde vara långt borta
härifrån, från mig själv, från allt
det som anklagar mig att endast vara död,
då känner jag att jag är i den kalla vintern,
den eviga vintern
som fryser ner blodet i ådrorna,
som torkar gula ord,
som förlamar drömmen,
som sätter på oss en munkavel av is
och ritar tingen med ett hårt streck,
Jag känner att jag upplever min död,
min enda närvarande död,
min död som jag inte kan dela med någon
eller kan begråta,
min död som jag aldrig kommer att tröstas över.
Och jag förstår en gång för alla
tystnadens klimat
där döden när sig och förbättras.
Och också kylans verkan
som bevarar och renar utan att förtära som elden.
Och i tystnaden hör jag arbetet inom mig
av en noggrann arbetshär som knackar
med små hammare på min lymfa och mitt skälvande kött;
Jag känner hur de kysser varandra
och för alltid förenar sina stränder
floderna som flöt i min kropp;
som vattnet och blodet
en gång flöt i samma havsvatten,
och hur det först blir till is
för att sedan bli kristall
och sedan tung marmor,
ända tills jag blir orörlig i en oroligare och långsam-
-mare tid, med det hemliga liv, stumy och omärkligt,
av mineral, av trädstammen, av en staty.
Nu sticker jag till Ånge. Får man kalla det världens ände? Nej men ha det bra. Puss
Det kallas perfektion.
Jag ligger i min soffa med tända ljus och lyssnar på Monica Zetterlund. Det är det jag kallar perfektion.
Mitt hjärta sjunger.
Jag har nog glömt att säga det här på bloggen, men det har hänt en fantastisk sak. En sak som kommer hända och som jag ser fram emot med hela mitt hjärta. Den femte december smäller det. Då sticker jag och Becca till Malmö för att se the one and only mr Peter Daniell Doherty.
Och det kommer bli så fantastiskt och jag kan knappt vänta! SHIT!!!!!!!!!!
Och det kommer bli så fantastiskt och jag kan knappt vänta! SHIT!!!!!!!!!!
(Btw såg jag en kille på bussen som såg exakt ut som Peter fast i min ålder. Jag har redan nu bestämt mig att det är han som jag ska gifta mig med.)
Lite mer Grizzly Bear.
Jag kanske tjatar lite om Grizzly Bear just nu... Men de är så himla fina och den här videon var grymt fin!
The perfect combination
Idag var en ganska lugn dag... Vi var på föreläsning om fossiler på Svalbard... Visst låter det extremt spännande.
Nu har jag tagit det lugnt och druckit citronte, ätit muffins och kollat på Beetle Juice som är en av de finaste filmerna som någonsin gjorts!
Den handlar om ett par som dör, men de fortsätter bo i sitt hus som spöken. Men när det flyttar in nya människor i huset så vill det här paret skrämma iväg de här personerna. Men de är inte så bra på att skrämmas (de gör bla det som är på youtubeklippet under)... Det där var en jättedålig beskrivning, men den är superfin men lite konstig ibland... ^^ SE DEN!
Nu har jag tagit det lugnt och druckit citronte, ätit muffins och kollat på Beetle Juice som är en av de finaste filmerna som någonsin gjorts!
Den handlar om ett par som dör, men de fortsätter bo i sitt hus som spöken. Men när det flyttar in nya människor i huset så vill det här paret skrämma iväg de här personerna. Men de är inte så bra på att skrämmas (de gör bla det som är på youtubeklippet under)... Det där var en jättedålig beskrivning, men den är superfin men lite konstig ibland... ^^ SE DEN!
Breakfast at Tiffany's.
Sitter och myser och kollar på Breakfast at Tiffany's. Den är så fin så! Men blogg.se är knäppt, och det gör att man inte orkar skriva så mycket...
Grizzly Bear.
Jag har ett musiktips till alla er där ute. De heter Grizzly Bear, och spelar sån musik som bara är så himla skön att lyssna på! Riktigt bra när man åker tunnelbana, åker bil eller är ute och går långa promenader i höstmörkret. Jag har bara lyssnat på deras nyaste skiva (Veckatimest), men den är riktigt bra! Dock finns det några låtar som är lite läskiga.... Fast de är bra ändå! Något annat som är synd är att deras nya skiva inte finns på spotify... Men om nån är sugen på att lyssna kan ni låna den av mig :)
Håkan är fin, så fin, så fin...
Grattis på födelsedagen MJ.
Jag ryser när jag ser de här. Det är mäktigt. Grattis på födelsedagen Michael Jackson.
COLDPLAY
Jag var ganska opepp på konsert igår, men när jag väl kom dit var det grymt och återigen grymt! Här kommer lite bilder och klipp!
Nu är hösten snart här.
Jag ska om ett litet tag sticka iväg och träna med Tina. Får se hur det går...
Igår kväll låg jag och läste en mucho fin diktsamling. Den heter "Boulevarder och fågelsträck" och innehåller dikter från olika franska poeter. Det finns så sjukt mycket fina dikter i den! Här är en av de som är skriven av Franck Venaille:
I det otänkbara livet
Till min inre kyla
till denna stora kyla varifrån kommen?
säger jag
att den är ett gott sällskap
modig och förvisso ihärdig
sådan är dess närvaro dess närvaro
sådan är dess närvaro!
Jag bjuder den inte att återvända för att leva med mina fantomer
smärtans stora avgudabilder
med vargarna tunga efter grundlig utfodring
med föda upptryckt ur mitt inre
ur mina muskler tålmodigt ur mina muskler
Jag säger så här, hos mig förblir den
där: i projektionen av mig själv
där: i mina lyckade positionsbyten
eko - eko - eko
hursa? av skriken fällningarna
i det otänkbara livet
Och sen bjuder jag på min spotify-höstspellista
I was born by the river in a little tent. Oh and just like the river I've been running ever since.
Det här är så sjukt vackert så det är inte sant! Ni som inte förstår det förstår jag mig inte på.
Sommarprojektet för i år.
Den här sommaren har jag ett projekt. Om jag klarar det så kommer jag kunna kryssa för en av sakerna på min "att-göra-i-livet-lista". Jag har nämligen bestämt mig för att lära mig spela munspel!
Jag åkte därför in till stan idag och besökte min kära lilla Hanna och köpte ett munspel av henne. Och sen har jag försökt lära mig spela lite under dagen... Och hur går det då?? Tja... Jag är nog inte direkt ett underbarn, men det skulle kunnat gått sämre. Här spelar jag "Mary had a little lamb", ytterst svår låt ^^. Nej men jag ska lägga upp en video i slutet av sommaren så får vi se om jag har förbättrats.
Thåström - Anna Ternheim - Freddie Wadling
Denna kvällen har spenderats i Långholmsparken tillsammans med min familj. Vi kollade på Thåström, Anna Ternheim och Freddie Wadling. Allt var väldigt bra, men det som var lite jobbigt var att jag hade stört ont i halsen och kände mig allmänt ur form... Kanske inte bästa dagen att gå på konsert(er) på för mig...
Jag vet inte om jag ska tycka att det var positivt eller negativt att gå på konsert med min familj. Det blev ju inte riktigt samma drag som om man gör det med kompisar.... Fast det var ändå mysigt på något sätt. När jag inte såg lyfte min pappa upp mig och jag kände mig som en sexåring igen. Det händer inte så ofta! XD
Jag vet inte om jag ska tycka att det var positivt eller negativt att gå på konsert med min familj. Det blev ju inte riktigt samma drag som om man gör det med kompisar.... Fast det var ändå mysigt på något sätt. När jag inte såg lyfte min pappa upp mig och jag kände mig som en sexåring igen. Det händer inte så ofta! XD
Jag har aldrig känt så här tamefan!
Jag kommer ihåg när min pappas bästa kompis var på middag hos oss för några år sedan. Då började vi prata musik och han nämde bandet Babyshambles. Jag sa att jag aldrig i hela världen skulle kunna lyssna på de eftersom Pete Doherty var med där och jag tyckte att det var fel att stödja en knarkare.
Då var jag ung och vettig, men när min kära vän Karin gav mig en skiva med Babyshambles-låtar kunde jag inte sluta lyssna. Om man hittar sådana bra artister som åker rätt in i hjärtat struntar man i vad man tidigare tyckte. Efter att jag börjat lyssna på Babyshambles började jag även lyssna lite smått på the Libertines och sedan även Peter Doherty.
De senaste dagarna har jag verkligen knarkat (passande uttryck eller vad?) the Libertines, men det som varit lite tråkigt är att jag inte har haft de som skiva utan bara på datorn. Men idag fick jag nog. Jag var TVUNGEN att ha the libertines senaste (och sista) skiva, och det fick kosta vad det skulle kosta.
Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag ville ha den skivan! Jag förstår inte hur man kan känna så inför ett föremål... Och idag, innan jag åkte och badade med lite människor, så tog jag en tur in till stan och köpte den. Och nu känns det alldeles underbart!
Måste bara tillägga att Peter Doherty är STÖRT snygg, sexig och bäst men det kommer ni nog få höra mer av i nåt annat inlägg ^^
Musik musik musik!
Det här lyssnar jag på just nu
Ett urval av bra låtar
Nu ska jag snart sticka och träffa den söta Kajsa som jag inte träffat på evigheter!
The story is about love. It's about Peace and Love.
Nu är jag hemma. De senaste dagarna har varit underbara. Det här är min P&L resa. Btw förlåt för de dåliga bilderna. Jag hade bara min mobil att fota med... Alla "bra" bilder är från Rockfoto.nu.
Torsdagen
Jag gick upp 4:10. Det var längesedan man var så död på morgonen. Efter lite sista-minuten-packning började jag känna mig mer och mer pepp.
Klockan 6:14 gick tåget från centralen med mig, Rebecca, Tina och Johanna på. Efter typ två timmars resa nådde vi BORLÄNGE!
Sedan gick vi i fem miljarder mil till campingen. Jag var grymt tacksam över min rullväska. När vi sedan kom till campingen fick vi den sämsta tältplatsen man skulle kunna tänka sig. Som tur var har vi världens bästa kompisar - Siri, Jessica och Ludde - som vi fick flytta in hos. Helgens tack går verkligen dit!
Sedan drog vi till festivalområdet för att se Elias and the Wizzkids. De var bra! Eftersom sångaren var från Midsommarkransen (våra hemtrakter) så ropade vi "MIDSOMMARKRANSEN" och han svarade "Haha, ja där bor jag". Härligt härligt!
Sedan chillade vi lite för att sedan se på A Camp. Jag, Becca och Tina stog längst fram men det var inte direkt den bästa konsertern jag varit på... Jag tycker om A Camp, men det passade verkligen inte som festivalmusik och konserten var nästintill tråkig. Något som dock var roligt var killen som stod vid oss. Han var typ en riktigt stalker! Det första han sa var "Är det bara jag som älskar Nina?" och när vi pratade om hur gammal Nina kunde vara vände han sig om och sa surt "Det är helt oväsentlligt!"
Eftersom The Kooks hade ställt in och vi inte var överdrivet sugna på Johnossi så gick vi och lagade mat. Det blev pasta carbonara och det var faktiskt riktigt gott! Fast vår eld ville aldrig sluta brinna! :O
Sen gick vi tillbaka och såg Lykke Li, lite av Mötley Crüe och lite av Keane. Men då var iaf jag ganska opepp... Vi såg även lite av Winnerbäck men jag kommer inte ihåg när.
På kvällen satt jag med min söta kompis i sjukstugan eftersom hon mådde lite dåligt...
Fredagen
Jag sov ordentligt i ungefär en timme under den här natten... Vaknade av att jag höll på att svimma och spy samtidigt eftersom vårt tält var så fucking varm! Och då sov vi ändå i skuggan under ett träd!
Den första konserten vi gick på var Peter Doherty! Och det var awsome! Jag trodde aldrig att Pete skulle komma, men det gjorde han! Först gjorde han ett soloframträdande som var grymt. Det som dock var ganska tråkigt var att han inte ens sa hej på scenen... Men han är så grym så det gjorde inget! Efter det var det dags för Pete att spela med sitt band Babyshambles. Det var fruktansvärt bra! Jag stod typ näst längst fram och det var wonderful! Pete är bäst vad alla än säger!
Peter Doherty:
Babyshambles:
Sedan var det dags för the Sounds som även de var grymma!
Vi såg sedan några band som jag inte direkt kan säga så mycket om... Sedan var det dags för Mando Diao. De var bra, men under mitten av konserten var det lite segt... Fast på slutet blev det grymt igen! De snackade om MJ och höll nästan på att börja gråta... Det var så sött!
Kvällen var rolig till en början... Sen kommer jag inte ihåg så mycket... Det slutade med att jag sov utanför vårt tält. Det var skönt!
Lördagen
Morgonen var INTE rolig.
Senare gick vi på Anna Ternheim, Sugarplum Fairy, lite Moneybrother, Laakso, Hello Saferide och HÅKAN HELLSTRÖM!!!!!
Håkan var bäst. Han var bättre än bäst. Han var så bra att det inte går att beskriva det! Det var verkligen ett perfekt avslut på denna underbara festival!
Bilder från resten av dagen:
Söndagen
Och sedan kom söndagen och det var dags att packa ihop och ge oss av... Trötta men glada satte vi oss i bilen (som Beccas mamma så snällt kom och hämtade oss i) och åkte hem. Det har varit en underbar festival och nu börjar jag äntligen få lite sommarkänslor!
I väntan på Godot
När jag fyllde år fick jag teaterbiljetter av min pappa. Idag var vi och såg "I väntan på Godot" på stadsteatern. Den var faktiskt riktigt bra! :) Den handlar om två män (Mikael Persbrandt och Johan Rabaeus) som sitter och väntar på någon som kallas Godot. Det kanske låter tråkigt... Men det var det inte! Nu orkar jag inte skriva mer. Om ni vill ha en bra reccension, klicka här!
