Hej hej!

Mitt hem svämmar över av onödigt plotter. Små små saker som inte har någon funktion men som ändå får vara kvar. Kanske är det så att det är detaljerna som gör det? Det är väl så man brukar säga? Jag skulle inte klara av att leva i ett hem med stilren design. Jag behöver saker omkring mig. Ibland går det lite överstyr. På mitt rum är det alltid en himla oreda, bara för jag inte klarar av att kasta bort något.... Men nu tänkte jag visa er lite saker som egentligen är väldigt onödigt i min lägenhet, men som ändå är himla fint.

Mina fisklampor som jag köpte på IKEAs barnavdelning.



En liten prins med en liten motorcykel. Jag tror att prinsen är från ett mini-askungen-slott som jag hade när jag var liten. Det glittrade och var himla tjusigt.... Motorcykeln hade min pappa och lekte med när han var liten. Han har massa gamla leksaksbilar. Fast motorcykeln är nog min favorit.



En fin serie. Jag hatar att de tog bort den från DN. Den var så himla mysig. Jag har fått den runda saken av Casandra en gång för länge sen... Första gången jag såg den trodde jag det stod "Barn är ostbågar".



Våra fina gamla kameror. Jag bara älskar att leka med de och titta hur de ser ut inuti och fungerar. Och så älskar jag ljudet när man knäpper med de. Synd bara att man måste ha nån konstig specialfilm för att kunna fota med de...




En extremt fin klocka som inte fungerar. På något sätt får den mig alltid att tänka på Pirates of the caribbean. Tavlan har min mormor ritat. Det läskiga är att det ser exakt ut som min hund, men min mormor målade den långt innan vi skaffade hund...



Koraller som vi plockade på stränderna på Borneo.



En teckning som min syster har målat när hon var yngre. Jag vet inte vad det är men jag tycker den här så himla fin. Tror att det är färgerna, de svarta konturen och träden som liksom nästan ligger ner.



Lite saker från vårt kök. En finfin våg - som inte riktigt fungerar, men den är himla fin att titta på - och en stor rostig burk. Burken påminner mig om den där rostiga burken som de hittar i Pippi.



I mitt rum sitter det en julstjärna uppe året om. Bara för att den är så himla fin.



Det var lite hur det såg ut hemma hos mig. Hur har ni det hemma?

Alla verkar åldersnoja just nu... För att vi fyller år, blir myndiga, för att vi inte fyller år, ja gud vet vad. Själv fyller jag 18 i December och visst är det lite tråkigt att inte kunna gå på några skivor, inte vara 18 i sommar, inte få rösta i valet. Men jag har upptäckt att jag har accepterat det - och mer än så - jag har till och med börjat gilla det.

Om man lyssnar på sånger (min spotifyspellista med låtar som handlar om att vara 17) eller ser på filmer verkar alltid 17 vara en så himla fin ålder. Nu är jag här... Och hur är det? Ja, inte som filmerna och låtarna i alla fall. Det är faktiskt ganska förjävligt ibland. Men samtidigt njuter jag av att bara vara. Jag måste inte jobba, jag måste inte vara vuxen och jag måste inte ordna upp mitt liv än.

17 är en ganska chill ålder när jag tänker efter. Trots frustrationen över att fortfarande vara inte till hundra procent ha kontrollen över mitt eget liv, så har jag accepeterat att det är här jag är och jag får göra det bästa av situationen.

Först och främst vill jag ge er min senaste spotifyspellista, den är så jävla bra om jag får säga det själv! Var länge sen jag gjorde en spellista som jag gillar så mycket som jag gillar den här. Alla låtar är verkligen grymma. Så även om ni inte brukar ladda ner mina spotifyspellistor, gör det nu!
rätt så rätt.

Mode är något som jag både älskar och hatar. Men det här är enligt mig så mode ska vara.

 

Idag fyller den här lilla bloggen 1 år. Grattis grattis.

Det här året har varit ett av de tyngsta i mitt liv, och både jag och min syn på saker har förändrats enormt. På gott och ont.... Får se om det blir ett år till, man vet aldrig vad som händer!

Här är lite av det jag har skrivit om under det gångna året:

Det vackraste jag vet....

Dagböcker

Om jag helt kunde bestämma mitt liv.

Är jag fördomsfull?

00-talet för mig.

Personer på min vägg

Om att bo i lägenhet

Våren är enligt mig här. Vi lyssnar inte på de som säger att det kanske ska snöa i helgen. På bara någon vecka så har så himla mycket förändrats.

♥ Det är inte längre jobbigt när tunnelbanedörrarna står öppna alldeles för länge vid Gullmarsplan.

♥ Jag upptäcker att jag inte alls har något att sätta på mig.

♥ Glassen är slut i affärerna.

♥ Gå ut med Ninni (min hund) är inte längre jobbigt, utan en ren njutning.

♥ Man ser gräsmattan och basketplanen....

♥ ....och båda ser himla inbjudande ut.

♥ Jag börjar känna ett stort behöv av att röka vattenpipa i parker, dricka ljummen öl, dansa på öde gator ljummna kvällar och vara allmänt tonåring.

♥ Deppmusiken försvinner från mina spotifyspellistor.

♥ Utan att tänka på det möter jag alla främlingar med ett leende på läpparna.

Det är vår i luften.

Jag har aldrig varit en sån person som har stora förebilder eller som sätter upp posters på väggen med människor jag gillar. Men det finns de som har en större plats i mitt hjärta och som verkligen inspirerar mig. Vi kan kalla de mina husgudar, nu tänkte jag berätta om de.

Harry Potter
Min pappa kom hem med den första harry potter boken när jag var liten och den högläste han för mig varje kväll. Efter det var jag fast... Harry Potter fick mig att älska att läsa; han var min första crush; och än idag är min hemliga önskan att Hogwarts ska skicka ett brev någon vacker dag. I vissa perioder (främst i slutet av mellanstadiet) har jag varit helt besatt av Harry och hans värld. Riktigt så är det inte längre men fortfarande relaterar jag händelser i mitt eget liv till  världen J.K. Rowling uppfunnit.



Håkan Hellström
Finns det någon som skriver mer träffsäkra texter än Håkan? Finns det någon som kan göra låtar som exakt beskriver känslan att vara ung, dum och sämst i världen? Finns det någon som är bättre live? Enligt mig är svaret: Nej. Håkan är det bästa som någonsin har hänt svensk musik. Varje gång jag hör en låt förundras jag av känslan att den låten måste vara skriven just för mig.

Fred heter en granne till mig. Han är nio, kanske tio år och för några år sedan sa han en sak som jag ofta tänker på och som passar läskigt bra in på mig själv. Det var så att hans föräldrar föreslog att han skulle börja på friidrott och då sa han att han inte vilja börja på något nytt för att han inte visste om han skulle vara bäst.

Lite så är det för mig också. Jag har svårt för att kasta mig ut - inte för rädslan att falla pladask, för från ett fall kan man alltid resa sig - utan för rädslan att bara halvlyckas. Att det ska bli sådär medelmåttigt. Men medelmåttigt blir det ändå, just för att jag aldrig kastar mig ut.

Är inne i en fruktansvärd bloggtorka. Det känns som att det inte finns något som jag vill skriva om alls...

Jag känner bara för att sticka iväg. Heltst hit, hit, hit eller hit. Jag vill bara springa runt såhär på evigt gröna ängar fyllda med vackra blommor. Få äta vad jag vill till frukost. Ha såna här skor på fötterna. Få pussa på den här killen.... Det är vad jag vill.

Förresten kan jag inte sluta titta på den här tatueringen. Det måste vara perfektion!

Dagens sötaste bild



Dagens låtar som bara får mig att vilja hoppa av lycka

Vit Päls – Sånger Ifrån Taken

bob hund – Tralala Lilla Molntuss, Kom Hit Ska Du Få En Puss

The Strokes – You Only Live Once

Dagens chock

Hur galet mycket fjortisar det var inne på Gina Tricot när jag skulle köpa leggins... Jag menar inte att alla som handlar där är fjortisar, men just när jag var där inne var de överallt! Jag som trodde att det var lite typ 2006 att vara fjortis...

Dagens outfit

(klicka här)

Dagens känslor

Sollycka
Ont (i mitt ben, för jag har sån träningsvärk)
Uttråkad (när jag jobbade)
Ångest (över att behöva gå upp jättetidigt imorgon)
Lite såhär
och lite såhär

Dagens citat

"Whenever they say it can't be done,
remind them that they make a jellybean
that tastes exactly like popcorn"
- John Mayer -

Dagens youtubeklipp



Dagens längtan

Jag vill åka utomland... NU...

Har börjat komma in i mina dåliga vanor igen... Som att sitta uppe alldeles för länge på kvällarna och titta på film. Nu ser jag Stolthet och Fördom. Den är fin den. Skön att sova till....

Jag önskar att jag hade något att säga men jag har inte det. Jag känner mig helt tom... Likgiltig till allt som händer runt omkring mig. Orkar inte ta tag i något. Vill bara ta och lägga mig i på botten av badkaret och sluta tänka.... Men badrummet är upptaget.

Om jag inte var så feg skulle jag ta tag i allt det som får mig att må såhär. För jag vet mycket väl vad allt beror på.... Men jag är för feg... Jag kanske ångar mig om jag gör det jag borde. Och så är jag för bekväm.... Det är ingen bra kombination av egenskaper....

Hela tiden tänker jag "NU gör jag det", men sen rinner det bara ut i sanden.... Något sysselsätter min hjärna ett tag och jag tänker "äh, det funkar ju... livet måste inte vara perfekt".


(bild)

Ligger i min soffa, med endast mig själv och en bra spotifyspelista som sällskap... Dessa avslut på kvällar älskar jag för det mesta, det ger lite tid att bara tänka.... Men vissa kvällar leder alla dessa tankar bara till en fruktansvärd ångest.... Ångest är en alldeles för ofta förekommande känsla i mitt liv. Orsaker? Jag orkar inte gå igenom det, men det är det gamla vanliga...

Just nu känns det ungefär såhär:


(bild)

Lyssnar på Antony & the Johnsons och ser snön dala ner utanför fönstret. Snön verkar aldrig vilja ta slut, men solen gör att man står ut. Utan solen skulle jag nog gå och lägga mig igen...

Läser "Ett porträtt av konstnären som ung", en bok som aldrig verkar vilja ta slut. Jag fattar inte allt direkt... Men den är fin ändå...

Är endast klädd i leggings och tjocktröja. Tänkte inte byta om idag... Om jag inte verkligen måste i alla fall...

Den här bloggen är en blogg där jag försöker att inte skriva för mycket om min vardag och lägga upp för många bilder på vad som händer i min vardag. Men jag saknar lite av det som man till exempel gjorde när alla hade bilddagboken. Man kunde lägga upp massa bilder och så. Det var ganska roligt! Därför har jag skapat en underdomänen till den här bloggen som ska fungera ungefär som en dagbok för mig. Enjoy.

För att komma dit lägger man bara till /dagbok efter den vanliga adressen.

ALFAPET.BLOGG.SE/DAGBOK

Mina fredagar ser nästan alltid likadana ut...

Jag går en dag i skolan med bara naturämnen, och avslutar sen med en fotolektion som är ALLDELES för lång. Sen bär det av till stallet. Där rider jag mellan 17 och 18 och då är jag som i en annan värld. Det är verkligen den perfekta övergången mellan skola och helg (eller i det här fallet lov). Ibland tvekar jag lite över ridningen, för ibland känns det verkligen inte som det går framåt... Men den här timmen är verkligen guld värd!

När jag kommer hem blir det "svensson-svensson-kväll" med god middag, lets dance, och sovande i soffan. Fredagaskvällar är heliga för mig, trots att de egentligen bara består av slöande i soffan.


(jag red en "liten" häst som heter Wesselton idag. det var första gången
jag använde en graman så det blec lite mycket att hålla reda på...)

Igår åt jag mitt första ostron. Och vad ska man säga om det? Man kan väl säga att det var en liknande upplevelse som första gången jag shottade sprit.

I handen hade jag något jag kände skräckblandat förtjusning till. Runt mig satt människor som alla stirrade och undrade hur bra jag skulle "klara" mig. Om både ostron och shottar hade jag hört både skräckhistorier och kärleksförklaringar. Man drar i sig de. Sväljer. Var det här det? Det som alla pratat om? Eftersmaken kommer. And that was it.

Personligen tyckte jag verkligen inte att ostron var något speciellt. Det var inte gott, inte äckligt. Bara ett stort "jaha?". Och hur fan kan folk betala för det här? I och för sig tycker jag att det har blivit helt annat att shotta nu på senare dar. Det är på något sätt både värre och bättre än första gången. Kanske blir det också så med ostron?


(en av de här åt ja...)

Har precis kommit hem från en mysig alla hjärtans dag middag med massa fina vänner... Bilder kommer när jag hittat min usb-kabel.

Ni som känner mig vet att jag är medlem på typ alla internetsidor som finns... Och nu har jag hittat en till rolig att vara med på! Nämligen formspring. Där kan ni fråga mig vad ni vill! Om ni nu vill det.

Alltså om ni undrar något så gå in på http://www.formspring.me/moaoffrell och fråga på! (kommer även finnas under länkar)

Puss nu ska jag sova.

Jag har inte direkt varit så aktiv på den här bloggen de senaste dagarna... Det beror på att de flesta av mina tankar och funderingar på sista tiden inte varit så glada direkt, och jag tycker det är onödigt att smitta er med min sinnesstämmning. Men jag ska försöka peppa till mig lite snart och ta tag i bloggen.

...hur mycket jag gillar artister som bryr som om sina fans. Som t.ex. Adam Ficek, som nyss videochattade med alla som ville.

...att pannkakor är jäklans gott, men inte så mättande.

...att jag inte är bra på handboll, men inte bryr mig för fem öre.

...vad svårt det är att koncentera sig på fysik, när man hellre vill flyga någonstanns långt borta.

...vad mycket saker jag vill göra i livet, och att jag snart måste ta tag i det.